Filmspanartema: Snö!

Well….it´s that time of the year again…eller….?
Det är ju så det brukar heta i dessa veckor på året när julmånaden närmar sig. Temat denna gång i Filmspanarkretsar blev inte helt ologiskt Snö, och hur förhåller man sig till detta väderfenomen och på något sätt kopplar ihop det med filmens värld tro?

Det finns naturligtvis ett otal inkörsportar på  just det om man sätter sig ned och plågar sin hjärna med allehanda tankar om hur snö förhåller sig till film på de mest vanliga och för all del ibland ganska udda sätt. Själv slås jag direkt av två tankar; att snö på film minsann nästan aldrig är som snö i verkligheten och att snön i rätt många läger används som en effektiv ingrediens för att framkalla en speciell stämning eller varför inte en visuell effekt. Dagens lätta raljerande kommer alltå att handla om snö och film ur ett icke på något sätt jättedjupt perspektiv.

Om vi nu börjar med det här med snö på film vs verkligheten. Det mest iögonfallande; snö på film ser alltid, ALLTID, mycket snyggare ut än i verkliga livet. Här pratar vi oftast stooora fina flingor som singlar ned i en sorts finfin poetisk rörelse. Till och med i en sådan miljöförstörd storstad som New York ligger alltid snön kritvit och lockande i vartenda gathörn om så manuset kräver detta, när den inte faller jämntjockt över skyskraporna och framför allt klär in hela Central Park i den snyggaste av vinterskrudar man kan tänka sig. Inget smutsigt svart blask där inte! Dessutom faller snön (nästan) alltid stämningsfullt stilla, aldrig hysteriskt regnblandat. Visst, det förekommer filmer som kräver en rejäl snöstorm, men det är fortfarande då den vita, tjocka, snön som kastar sig mot jordytan, inte det gloppiga och dystra regnblandade inslaget som vi allt som oftast har här i södra delen av gamla Svedala. Och när det drar sig mot jul i filmens värld finns det ALLTID snö, ja om nu filmen inte utspelas i södra Los Angeles förstås..

jacka på sig…här ja.

En annan mycket roande insikt med snö på film, är att i scener där snön är en del av scenografin, kanske mestadels i actionfilmer, verkar ingen direkt frysa arslet av sig. Tvärtom springer både bovar och hjältar ofta runt i kortärmade tröjor, skjortor, linnen och till och med bar överkropp. Som om alla kör en unison John McClane på ett ungefär! Filmsnö är ju just filmsnö…men lite anmärkningsvärt blir det allt då och då. För att inte säga komiskt.

Och så det här med att snö faller vackert på vita duken. Naturligtvis ett synnerligen smart sätt att försätta tittaren i ett visst sinnestillstånd. Oftast det positiva, för i de flesta fall ska ju snön ändå signalera något kul och glatt och skapa varma känslor inombords. Å andra sidan, ibland snygg visuell förhöjare av effekter som kanske ska vara lite mindre….trevliga. Och till och med försätta åskådaren i ett visst sinnestillstånd av obehag och dysterhet. Kall snö kan med andra ord funka helt perfekt när det gäller fruktan också!

Häng nu med på några snabba och korta exempel där både ljus och mörker får plats i snön:

”får vi be om ett snöfall på julafton…?”

I Ensam Hemma styr ju unge Kevin upp sin föräldrafria vecka i snygg Chicagoförort och fredar hemmet mot tjyvarna med till viss del hjälp av snön. I större delen av filmen ligger den förortsvita snön just bara där…för att sedan lagom till julafton och filmens upplösning börja falla tyst och vackert utanför fönstren. Mycket stämningsfullt och snygg övergång till den familjära känslan i filmen från den lite mer flåshurtiga komiken.

tokig svensk dekorerar snön

I murriga Fargo håller snön hela filmen i ett mindre järngrepp och här får man brottas med både kyla och snöglopp av det mer dramatiska slaget. Bilar sladdar, det är dragiga hus och tjocka rockar för att inte tala om de skottade snövallarna. Frågan är dock om inte snön blir som allra mest otrevlig rent visuellt när Peter Stormare demonstrerar hur en vedflis lite snyggt byter färg på det vitaste av vinterlandskap…

nog fryser han lite ändå?

Jack Nicholson å sin sida går bananas i synnerligen oskyldigt vit och snökall värld i The Shining, och just utomhusscenerna när han irrar runt i ovädret i den obehagligt ljussatta labyrinten ger ett extra pirr till hela situationen, Plötsligt känns inte snö så trevligt och mysigt längre. Inte när man vet att galna lirare med yxa plötsligt kan uppenbara sig ur det vita ovädret… hurra istället för smarta barn som vet hur luras på bästa sätt…

här pallas det julisar

Inget ont som dock inte har något gott med sig. Frågan är om inte Grinchen – julen är stulen framstår som ett av de bästa exemplen på detta. Jim Carrey drar oneliners, fräser och vansinneshoppar runt i grön hårig kostym och hatar julen så mycket att han snor den rakt av från invånarna i den märkliga staden Whoville, bara för att plötsligt förstå innebörden med högtiden.
Filmsnö i massor, och bara det att hela filmen utspelas inne i en snöflinga (!) torde väl räcka för att den ska platsa i dagens tema!

mindre trevlig snöupplevelse

Och så sist, amerikanarnas favvogråtfilm i jultid…
James Stewart har det kärvt i småstaden Bedford Falls runt jul men får oväntad hjälp av högre makter. It´s a wonderful life sparar inte på julstämning och snöfall i alla möjliga former (med inslag av smetigt socialdrama). I filmens första hälft är det mesta eländigt och snön framstår som något mörkt, illvilligt och banne mig om inte snöyran är extra fientligt inställd. Mot finalen är det tjo och tjim igen, den fallande snön av det trevligare slaget och vips vill man bara vara där och känna stämningen. Synnerligen effektfullt lekande med denna nederbörd.

Se där då. Lite tankar om snö. I det här fallet snö på film, och det finns naturligtvis mycket mycket mer man skulle kunna skriva om det här fenomenet. Kanske du inte ens håller med mig om ovanstående, men låt oss i alla fall vara eniga om att detta väderelement kan skoja ordentligt med våra filmtittande sinnen…

Och btw….får vi en vit jul 2012 tro…?

 

…OCH…som vanligt hastar ni nu över till övriga kollegor i Filmspanarsällskapet och tar del av deras synpunkter på snö:

Except Fear
Fiffis Filmtajm
Filmitch filmblogg
Fripps Filmrevyer
Har du inte sett den?
Have you forgotten?
Jojjenito – om film
Mode+Film
Rörliga bilder och tryckta ord
The Velvet Café